Kullaberg är namnet på ett berg och ett naturreservat som ligger på Kullahalvön i nordvästra Skåne. I nordväst faller det dramatiskt ner i havet med episka vyer över Öresund och i sydost slutar det i närheten av fiskeläget och turistorten Arild. Kullaberg sträcker sig cirka 8 km och den högsta punkten, som heter Håkulls, är 187,5m över havet. Längs hela reservatet har flera kilometer vandringsleder markerats ut, och dessa utgör den så kallade Kullaleden. I halvöns västra ände finns två fyrar, varav den den ena är öppen för besök. Den ligger mycket nära den stora parkeringsplatsen och intill Naturum. På halvön finns också mer än 20 grottor (t.ex. Lahibiagrottan eller Silvergrottan), dock är dessa endast tillgängliga från havsnivån. De är alla lättillgängliga om man har en båt, men om man vill komma åt dem från land kräver det en svår nedstigning längs den klippiga kusten.

Runt mitten av halvön, på sydvästkusten, ligger den mycket pittoreska staden Mölle, och lite längre bort ligger Krapperup slott och trädgårdar. Golfbanor upptar också en stor del av den norra delen av halvön. På nordöstra kusten ligger Nimis, ett mycket specifikt konstverk av Lars Vilks. Nimis är ett gäng stora träkonstruktioner – torn, byggda olagligt vid den steniga kusten under 1980. Sedan dess har en juridisk process mellan konstnären och Länsstyrelsen varit igång. Trots detta, byggde Lars Vilks om delar av verket efter en brand under 2016. Vi har inte varit vid Nimis ännu, eftersom vägen tydligen är rätt svår – men den finns med på vår bucket list!

Första gången vi besökte Kullaberg var innan vi hade barn. Rutterna på halvön är ganska svåra och inte alls tillgängliga med barnvagn. Nu när vi inte längre använder någon sådan bestämde vi oss för att besöka detta pittoreska hörn av Skåne igen. Vi måste dock erkänna att vi helt hade glömt hur svåra dessa rutter faktiskt är. Vi hade planerat en promenad genom skogarna och betesmarkerna från Naturum till Ransvik (cirka 3 km), och en retur längs med bilvägen (cirka 2 km). Det kan vara svårt att tro men dessa första 3 km tog oss nästan 2 timmar 🙂 Men vi hade en del pauser för kunna att beundra utsikten, förtära snacks, ta en omväg för att undvika de irriterade korna och så hade vi gått vilse på ett ställe. Det var branta stigningar och inte därefter branta nedförsbackar. Tomasz var tvungen att hjälpa Adam lite, eftersom det var svårt att hålla takten för hans små fötter.

Belöningen för denna ansträngning var en utsökt lunch på en restaurang i Ransvik. Lyckligtvis hade vi inte bokat bord då vi ändå kom dit en timme senare än planerat. Maten i Ransvik Havsveranda är utsökt och ekologisk, men portionerna inte så stora (Gabriela ville ha en extra portion spagetti efter att ha ätit upp sin). Restaurangen är väldigt pittoreskt belägen precis ovanför vattnet, så efter att ha ätit kunde vi koppla av på den steniga stranden. Hela upplevelsen blev tyvärr litte naggad i kanten av det faktum att maten måste beställas i kassan, dit kön var en halvtimme, och toaletterna ligger vid parkeringen, flera dussin meter ovanför själva restaurangen – passa med andra ord på innan ni går ner 🙂

Vägen tillbaka till bilen gick smidigt, eftersom vi gick längs med bilvägen, så inga kossor, stenar eller överraskningar kom i vägen. Vi beklagade lite att vi inte åkte hemifrån tidigt på morgonen, vilket skulle tillåta oss att tillbringa mer tid i Naturum. Dessutom måste vi definitivt komma tillbaka för att se Nimis, men förmodligen inte under den här säsongen.