Vi började vår sista dag i Österlen med ett kort besök i Christinehofs Ekopark. Det är en park som ligger i närheten av 1600-talsslottet Christinehof, där det finns ett museum, en butik och ett kafé. Vi hade inte planerat något besök i slottet, men tog en fin morgonpromenad i själva parken. Precis bredvid slottet ligger Borstakärr våtmarker med spegelblanka ytor av öppet vatten, våtmarker och periodvis översvämmade naturliga betesmarker, slingrande bäckar och myriga skogsområden. Borstakärr är också ett av Skånes vanligaste fladdermusområden. Promenaden var lite stressande, eftersom Adam flängde runt på gångbroarna över dammen, men han är förmodligen mycket smartare än vad vi tror 🙂 Vi hade inte planerat några ytterligare vandringar runt Ekoparken, men det finns en rad olika leder för dem som är villiga, t.ex. till Hallamölla vattenfall.

Nästa punkt för dagen var den medeltida kyrkoruinen i Nedraby. Denna gång utropade barnen strejk och stannade kvar i bilen, så vi fick vandra upp till kyrkan ensamma (vi parkerade bilen några meter från ruinerna och vi hade ett öga på dem hela tiden). Kyrkan byggdes i början av 1200-talet under övergången från romansk till gotisk stil. Byggnadens skick började försämras avsevärt under 1600-talet, och det redan då började medföra fara att gå in i kyrkobyggnaden. Ett intressant faktum är att begravningar fortfarande hålls på kyrkogården.

Vårt sista stopp och dagens höjdpunkt var ett besök i Kåseberga, där det magiska stenmonumentet Ales Stenar återfinnes. Ales Stenar består av 59 stenar antagligen från vendeltiden (600-700-talet) som är anordnade i form av ett skepp. Ingen vet med säkerhet varför stenarna placerades där. Olika teorier berättar om en forntida vikingagrav eller ett gammalt astronomiskt observatorium och solur. Oavsett historien vi väljer att tro på, är Ales Stenar en av de mest kända och populära destinationerna i södra Sverige. Barnen kan kuta fritt och klättra på de lägre stenarna. Det ligger cirka 1 km från parkeringsplatsen, och trots att det är brant uppför, går det att komma fram med en barnvagn (men kanske inte i rullstol). Efter att vi noggrant undersökt alla stenar beslutade vi oss denna gången för att gå ner den branta sluttningen till havsstranden och gå längs kusten till hamnen i Kåseberga. Man kan naturligtvis gå nerför stigen och trappan som finns mer eller mindre mitt på rutten från parkeringsplatsen, eller gå runt i byn om man har en barnvagn. Stranden i Kåseberga är stenig, vilket barnen starkt gillade, särskilt Adam, eftersom han kunde kasta stenar i vattnet eller bygga små torn av dem. Efter en kort promenad nådde vi hamnen, där vi åt lunch på Kåsebergas Café & Bistro. Det finns kanske 2-3 andra platser där man huvudsakligen kan äta olika fiskrätter, som sig bör i en kuststad. För oss var det avslutningen på vår långhelg i Österlen i sommar, men med all säkerhet finns det fortfarande många intressanta platser kvar att besöka. Dem får vi ta i en nära framtid!