Tyresta nationalpark
När vi planerade vår resa till Stockholm ville vi tillbringa åtminstone en del av tiden i naturen. Inledningsvis ville jag ta en båttur i Stockholms skärgård, men jag tänkte att med så osäkert väder kan det sluta som för två år sedan, när vi istället för att beundra utsikten, satt under däck och barnen blev uttråkade. Så efter en snabb blick på kartan upptäckte jag att Tyresta Nationalpark ligger rätt nära Stockholms centrum. Och eftersom vi gillar att upptäcka nya nationalparker i Sverige bestämde vi oss för att åka dit.
Tyresta är det största urskogsområdet söder om Dalälven. Här växer hundraåriga knutna tallar och höga granar. Döda, ihåliga träd, levande unga träd och stabila jättar skapar en bra livsmiljö för en mängd olika arter. Det finns flera mindre sjöar i parken, och några av områdena är översvämmade eller våta, vilket skapar ett unikt skogsklimat. Tyresta är tjäderns och ugglans rike. Dessutom är skogarna bebodda av hackspettar, vildsvin, bäver och rådjur. Så vitt vi vet finns det inga större rovdjur i parken, men vi måste erkänna att vi blev lite rädda när vi hittade resterna av ett hjortben mitt på leden… Enligt Naturums personal, kunde rådjuret ha attackerats av en räv eller en örn. Det är synd att vi inte visste detta när vi gick igenom skogen och letade efter vargar 🙂 Det är också intressant, att man i Tyresta får plocka bär och ätliga svampar, men inte blommor och andra växter.
Det finns 4 ingångar till Tyresta nationalpark. Huvudingången i Tyresta By kan nås med stadsbuss (vi gjorde just detta). Därifrån börjar det största antalet spår i olika längder och svårigheter. Där finns också en stor parkeringsplats, Naturum, ett café (med några varma rätter), en Lanthandel och ett vandrarhem. Man kan köpa korv i butiken och grilla den på plats.
Vi valde den 6 km långa led som heter Bylsjöslingan. Leden sammanfaller ursprungligen med Barnvagnsslingan (5 km lång), som är lämplig för barnvagnar och rullstolar. Det betyder att vägen är ganska enkel att följa. Inga rötter, stenar eller andra överraskningar. Båda vägarna leder till Bylsjön, där det finns picknickområden och en lägereld. Efter att ha cirkulerat sjön går rutterna isär. Därifrån fortsatte vi längs en mycket vildare stig full av utskjutande rötter, stenar och smala gångbroar över sumpiga områden. Vi gillar sådana vägar mest. Trotts detta blev vi inte riktig förälskad i Tyresta. Vi gillar Skåne mycket mer 🙂 Tyvärr fastnade vi i ett lätt regn, så det blev lite gnäll i slutet av rutten (vilket inte hindrade oss från att gå ytterligare några km i centrala Stockholm).
Om man, precis som vi, vill komma till Tyresta med kollektivtrafik, observera att bussen 834, som går mellan Handen Station och parken, bara går en gång i timmen. Så man måste planera hela rutten i förväg, så att man inte väntar 50 minuter på bussen 🙂 Vi använde SL-appen och det gick jättebra.